Så påverkar världsekonomin svenskt lantbruk
– Vårt jordbruk är i grunden starkt och Sverige har goda möjligheter att ställa om till en mer hållbar livsmedelsproduktion och öka utbudet av livsmedel. Men det saknas inte utmaningar.
Efter ett minst sagt utmanande odlingsår är det många i branschen som känner oro. David Kästel, lantbruksspecialist på Swedbank, är väl medveten om de stora utmaningar som många lantbruksföretag står inför och säger så här:
– Vi finns här och kommer att göra vad vi kan för att hjälpa dem som får det tufft. Och jag vill verkligen uppmana er som anar att likviditetsproblem är på väg att inte vänta med att prata med oss. Ring direkt.
Trots att räntorna och priserna på diesel och gödning har fallit är det många som inte får ihop ekonomin efter förra årets svaga skördar med låga kvaliteter. Enligt Jordbruksverket blev spannmålsskördarna i Sverige i 27 procent lägre än 2022. Och de regionala skillnaderna var stora. I Gävleborgs län stod mer än 15 procent av spannmålsskörden kvar på åkrarna när vintern kom. För de som fick låga skördar i fjol, och dessutom haft problem med höstsådden, är riskexponeringen extra stor inför odlingssäsongen som kommer.
– Med fjolårets dystra utfall i bagaget är det extra viktigt att skaffa sig en uppfattning om hur ekonomin kan bli framöver. Nu, när det går att få en bild av hur övervintringen blir, är det hög tid att göra prognoser för nästa år och framåt. Vart är priserna på väg? Vad händer med räntorna på lånen? Vad blir konsekvenserna av olika utfall och scenarier? Räkna, fundera och prata med oss på banken. Det värsta du kan göra är att stoppa huvudet i sanden, säger David Kästel.
Om likviditetsproblemen blir en realitet har banken ett antal hjälpmedel att ta till.
– Vilka lösningar som passar beror givetvis på förutsättningarna, men det kan till exempel handla om likviditetslån, EU-krediter och eventuella amorteringsbefrielser. Men oavsett hur lösning ser ut blir den bättre för dig ju tidigare vi kommer in i bilden, säger han.