Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer om cookies och hur du kan stänga av dem.

OK
Till textinnehållet på sidan. Tryck Alt+S

Bank sedan 1881

Att en sparbank bildades var på 1800-talet ett tecken på att en bygd utvecklades. Företagsamhet rådde och näringslivet expanderade

I Skurupsbygden rådde rena nybyggarandan. Sockerbruken kom och järnvägen följde i dess spår. Järnvägen mellan Ystad och Malmö kom 1874.
Skurup blev ett handelscentrum och ortens centrum blev järnvägsstationen och femkorset där fem olika vägar möttes.
I bankens första reglemente stadgades att var och en fick sätta in minst en krona i banken. Om maxbeloppet sades:
Hvad insättningarnas storlek för hvarje person beträffar, må styrelsen emottaga så stort belopp, som kan anses för sparbanken nyttigt, men eger i så fall bestämma den ränta, mot hvilken den sanser sig kunna emottaga ett sådant större penningbelopp”.
Det första året uppgick insättarnas tillgodohavande till 25 259, 22 kronor.
Först kallades den nya sparbanken för ”Skurups och kringliggande socknars Sparbank”. Sedan ändrades namnet till Wemmenhögs Härads nya Sparbank. Den 4 oktober 1886 fick sparbanken sitt nuvarande namn, Skurups Sparbank.
Bankens första lokal var några rum i änkefru Bothilda Larsson hus, ”tvenne under vintermånaderna uppvärmda rum under ett års tid mot erläggande av 6 kr för hvarje sammanträde”, står nedtecknat i protokollet. Banken flyttar sedan till en byggnad mitt emot Lidbergs bokhandel, det sk Radlerska huset. 1898 beslutar man att bygga en egen banklokal. Arkitekt A Stenberg ritar den sparbanksbyggnad som än idag rymmer Skurups Sparbank.

Sparbanksidén och historien


Skurups Sparbank är inget aktiebolag, inget handelsbolag och inte heller någon ekonomisk föreningen. Sparbanksformen är en unik bolagsform som närmast kan liknas vid en stiftelse.
Under slutet av 1700-talet tog nya idéer om samhället form - så också tron på människans förmåga att själv forma sitt liv. Som en del i diskussionen om fattigdomens problem förespråkade många politiker och ekonomer i Europa att sparinrättningar skulle bildas för att förebygga behovet av fattigvård.
De första sparbankerna i Sverige bildades efter skotsk förebild. På 1810-talet rådde stora ekonomiska problem i Sverige. Priserna steg och den svenska valutan försämrades. De privata bankinstituten (sk diskonterna) kom i svårigheter och avvecklades. I riksdagen 1818 väcktes förslag om bildandet av en sparinrättning för att ge säker och räntabel placering av småbelopp.
Det föreslogs att en kompetent person skulle uppdras att arbeta fram en kort redogörelse för engelska och skotska sparbanker. Statssekreterare i handels- och finansexpeditionen Carl David Skogman (1786-1856) fick uppdraget och producerade en liten skrift med förslag. Något centralt beslut togs aldrig om bildandet av en sparbank – initiativet lämnades istället till lokala krafter. Göteborgs Sparbank bildades 1820 och räknas som den första sparbanken i Sverige.
Ända fram till 1875 arbetade sparbankerna efter egna reglementen men utan någon som helst lagstiftning. Den första sparbankslagen antogs av riksdagen 1892. Det fanns då 378 sparbanker i Sverige. Sparbankernas ändamål skulle vara att:
att av allmänheten till förräntning mottaga penningar och genom räntans läggande till huvudstolen dem ytterligare förkovra samt medlen i mån av uppsägning betala.”
Uppgiften var huvudsakligen att samla upp sparmedel från vanligt folk, allmänheten; medan affärsbankernas roll var att sköta kontakter med näringslivet och sörja för dess behov av service. De kännetecken som utvecklades under sparbankernas första 70 år var:
  •  Det sparfrämjande syftet
  •  Frånvaron av enskilt vinstintresse
  •  Den demokratiska uppbyggnaden
  •  Den lokala förankringen
 
(Historia från Myntkabinettet samt Sparbankernas historia & Bank sedan 1820 av Ingvar Körberg)
Stäng Skriv ut